Mörker

Det skulle vara en konstig känsla att byta skepnad med någon nån gång.
Bara för att se vad de tänker,varför de gör så och hur de resonerar?
Se vad de känner,se vad som är rätt och se vad som är fel?
Går det mån tro?
Känns som jag är på väg in i ett mörker.Långt in och jag börjar få svårt att hitta mig själv.
Kanske inte märks utanpå men det känns så otroligt starkt inom mig.
om man ändå kudne få ner vad man kände men på ett sätt känns det så otrolgit onödigt
för de jag vill nå är så trångsinta och har såna lappar för ögonen att det inte går!
Så vad gör man?Man går vidare,hoppas en dag,men man vet att den aldrig kommer att komma.
Dax att accpetera sitt öde och åka med.Det blir bäst utan och jag vet nu vad jag mår bra av.
Det sägs att hoppet är det sista som överger människan men nu så känns det som hoppet inom mig dog häromdagen
Jag vet vad jag har och vad jag ska vårda ömt.Livet!Min egna alldeles egna familj som jag skapat och valt själv!Mina vänner som betyder allt fö rmig.Mina underbart söta djur!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0